Mentorskap på universitet – så stödjer mentorprogram studenter och lärosäten

Så kan mentorskap inom högre utbildning stödja studenter, alumner och akademiska miljöer – och så byggs ett värdefullt mentorprogram.

Studietiden är en period av intensiv utveckling, men också en tid då många viktiga beslut fattas för första gången. Val av inriktning, de första praktikplatserna, steget ut på arbetsmarknaden, en akademisk karriär, utlandsstudier eller att helt enkelt hitta sin plats i universitetsmiljön är situationer där en annan persons erfarenhet kan vara mycket värdefull.

Därför passar mentorprogram väl in i universitetens och högskolornas utvecklingserbjudande. De kan koppla samman studenter med alumner, yrkesverksamma, forskare, doktorander eller mer erfarna studenter. Beroende på programmets utformning kan mentorskap stödja karriärutveckling, studier, övergången till universitetslivet, relationsbyggande och mer genomtänkta beslut.

Mentorskap är inte bara ytterligare en undervisningsform. Värdet bygger på den individuella relationen mellan mentor och mentee, regelbundna samtal och tillgång till erfarenheten hos någon som redan känner till många av de utmaningar deltagaren möter.

Vad är mentorskap för studenter?

Mentorskap är en utvecklingsrelation där en mer erfaren person stöttar en mentee i att nå konkreta mål, delar erfarenheter, erbjuder nya perspektiv och uppmuntrar självständigt beslutsfattande.

På ett universitet kan en mentor till exempel vara:

• en alumn,
• en yrkesverksam från näringslivet,
• en forskare, lärare eller doktorand,
• en entreprenör eller expert inom ett område,
• en student längre fram i utbildningen,
• en person aktiv i en bransch- eller samhällsorganisation.

Bra mentorskap handlar inte om att ge ett färdigt recept för karriär eller studier. Mentorn hjälper mentee att förstå sina egna mål, möjligheter och begränsningar, delar erfarenheter och ställer frågor som underlättar självständiga beslut. Det är detta som skiljer mentorskap från traditionell undervisning, rådgivning och tutoring.

Varför är mentorskap särskilt värdefullt under studietiden?

Många viktiga utbildnings- och karriärbeslut fattas när studenten fortfarande har relativt lite praktisk erfarenhet. Yrkesbeskrivningar, arbetsmarknadsdagar och kurser kan ge information, men regelbundna samtal med någon som faktiskt arbetar i branschen, har gått en liknande karriärväg eller mötte jämförbara val några år tidigare ger en annan typ av förståelse.

Mentorskap kan därför bygga en bro mellan akademisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Stöd vid val av karriärväg

En av de mest naturliga användningarna av mentorskap på universitet är stöd i karriärplaneringen.

En mentor kan hjälpa studenten att:

• förstå en bransch och specifika roller bättre,
• jämföra olika utvecklingsvägar,
• identifiera kompetenser som behövs för att komma in i yrket,
• planera nästa steg och praktik,
• förbereda sig för rekrytering,
• undvika vissa vanliga misstag i början av karriären.

Den individuella formen är en stor fördel. En student som är intresserad av konsultbranschen behöver annat stöd än någon som överväger forskning, en startup eller den ideella sektorn.

Utveckla kompetenser som är svåra att lära sig enbart i undervisningen

En utbildning kan ge omfattande ämneskunskap, men alla kompetenser utvecklas inte lika lätt genom föreläsningar och seminarier.

I en mentorrelation kan man bland annat arbeta med:

• kommunikation och professionella relationer,
• att presentera egna idéer,
• målsättning och att leda sin egen utveckling,
• att ge och ta emot feedback,
• beslutsfattande och självförtroende,
• förberedelse för ledarroller,
• att navigera i en viss bransch eller professionell miljö.

Mentorn kan också dela lärdomar från den egna erfarenheten – även sådant som är svårt att hitta i kurslitteratur.

Mentorskap som väg till ett professionellt nätverk

I början av karriären är det professionella nätverket naturligt begränsat. Mentorskap kan hjälpa till att utöka det.

Det handlar inte bara om introduktioner. Regelbunden kontakt med en erfaren person hjälper studenten att förstå hur branschen fungerar, dess språk, kultur och förväntningar.

Program som involverar alumner och företag kan dessutom skapa en bredare gemenskap av mentorer, mentees och partners.

Mentorskap behöver inte bara handla om karriär

Karriärmentorskap är vanligt, men universitetsprogram kan ha många olika mål.

Akademiskt och forskningsinriktat mentorskap

Det kan stödja personer som överväger forskarkarriär, doktorandstudier, forskning, publikationer, konferenser, val av specialisering eller internationell akademisk mobilitet. Mentorn kan vara forskare, doktorand eller mer erfaren akademiker.

Alumni- och karriärmentorskap

Denna modell kopplar framför allt studenter till alumner eller yrkesverksamma. Huvudmålet är ofta att göra övergången från universitet till arbetsliv enklare. Samtidigt stärker den relationerna mellan lärosätet och alumnerna.

Peer mentoring

En mentor behöver inte alltid ha många fler års erfarenhet. En student längre fram i utbildningen kan stödja en ny student med introduktion, studieplanering, kursval, studentaktiviteter, examensarbete eller utlandsstudier.

Mentorskap för specifika studentgrupper

Ett program kan exempelvis riktas till kvinnor inom STEM, internationella studenter, studenter med funktionsnedsättning, förstagenerationsstudenter, blivande entreprenörer eller personer som siktar på forskning. Då kan mentorer, teman och processen bättre anpassas till faktiska behov.

Mentorskap kan stödja introduktion och engagemang

De första månaderna på universitetet innebär en stor förändring för många. Ny miljö, nya studieformer, eget ansvar för tiden, flytt och nya relationer kan vara utmanande.

Ett väl utformat mentorprogram – särskilt peer mentoring – kan ge en extra trygg punkt. Studenten får en konkret person att vända sig till som redan känner till lärosätets vardag.

Ur universitetets perspektiv kan mentorskap därför ingå i ett bredare arbete med introduktion, integration och studentengagemang. Det ersätter inte andra stödtjänster, men kan komplettera dem effektivt.

Vad vinner lärosätet?

Fördelarna är inte begränsade till de direkta deltagarna. Ett väl genomfört program kan också stödja hela institutionens mål.

Ett mer praktiskt utvecklingserbjudande

Mentorskap kompletterar traditionell utbildning med individuellt lärande från en annan persons erfarenhet. Lärosätet kan erbjuda en utvecklingsform som är svår att skapa enbart genom kursplanen.

Starkare alumnrelationer

Alumner är naturliga kandidater som mentorer. Deltagandet håller kontakten med lärosätet levande och ger dem möjlighet att konkret bidra till dagens studenters utveckling. Med tiden kan mentorskap bli en viktig del av en aktiv alumnigemenskap.

Samarbete med näringslivet

Chefer, experter och entreprenörer från partnerorganisationer kan också vara mentorer. Programmet blir då ett konkret samarbetsrum mellan akademi och näringsliv.

En starkare akademisk gemenskap

Program som kopplar samman studenter, alumner, forskare och yrkesverksamma skapar relationer som ofta sträcker sig längre än ett enskilt mentorsamtal. En bestående gemenskap kan växa fram kring återkommande programomgångar.

Hur bör ett bra mentorprogram på universitetet se ut?

Att bara samla mentorer och studenter garanterar inte ett värdefullt mentorskap. Programmet bör utformas som en strukturerad process.

1. Ett tydligt mål

Definiera först vilket problem programmet ska hantera: övergång till arbetsmarknaden, introduktion under första året, forskningsutveckling, stöd till en viss grupp eller alumnengagemang. Målet styr utformningen.

2. En tydligt definierad målgrupp

Alla program behöver inte vara öppna för alla studenter. Fokus på en viss årskurs, fakultet, specialisering eller ett utvecklingsbehov kan ge bättre resultat.

3. Rätt mentorer

En duktig expert blir inte automatiskt en duktig mentor. Utöver erfarenhet är motivation, regelbundna möten, lyssnande, bra frågor, öppenhet och vilja att dela både framgångar och misstag viktiga.

4. Genomtänkt matching

Matchningen bör framför allt ta hänsyn till deltagarnas mål och mentorernas erfarenhet. Intressen, bransch, specialisering, arbetssätt och tillgänglighet kan också spela roll.

5. Förberedelse av deltagarna

En förstagångs-mentee vet inte alltid vad som väntar. En erfaren chef eller alumn behöver inte heller ha varit mentor tidigare. Därför bör roller, målarbete, bra sessioner, feedback, konfidentialitet och ansvarsfördelning förklaras.

6. Regelbundenhet och tydliga ramar

Det är bra att definiera programmets längd och ett ungefärligt antal möten. Ett fler-månaders förlopp med regelbundna sessioner ger mer utvecklingsutrymme än ett enskilt samtal.

7. Uppföljning och utvärdering

Arrangören bör veta om paren har kommit igång, om de träffas och om deltagarna får nödvändigt stöd. Det innebär inte insyn i konfidentiella samtal. Däremot kan aktivitet, matchingkvalitet, nöjdhet och målprogression mätas.

Mentorskap har gränser

Programmet bör tydligt förklara vad mentorskap inte är. En mentor är inte psykoterapeut och ansvarar inte för att lösa allvarliga personliga problem. Lärosätet bör kunna hänvisa studenten till lämpligt professionellt stöd när ett behov ligger utanför mentorrelationen.

Akademiskt mentorskap ersätter inte heller formell handledning eller universitetets rutiner. Tydliga gränser skyddar båda parter.

Hur hittar en student ett mentorprogram?

Program kan sökas på universitetets webbplats, via karriärservice, samverkanskontor, alumniföreningar, fakulteter, studentorganisationer, stiftelser, branschorganisationer och företag som driver studentinitiativ.

Det är också värt att titta på MentoringMaps lista över mentorprogram för studenter och nyutexaminerade. Katalogen samlar program från universitet och andra organisationer och gör det enklare att jämföra möjligheter.

Vid val av program bör man granska målgrupp, syfte, mentorprofil, längd, matchingprocess, stöd och förväntningar på deltagarna.

Är mentorskap värdefullt under studietiden?

Alla studenter behöver inte en mentor och alla utmaningar kräver inte mentorskap. Men för den som står inför viktiga val, vill förstå en bransch bättre, överväger forskning, förbereder sig för arbetslivet eller vill lära av någon som ligger några steg före, kan ett väl utformat mentorprogram vara en av de mest praktiska utvecklingsmöjligheterna under studietiden.

För lärosätet kan mentorskap koppla samman studenter och alumner, bygga broar mellan utbildning och arbetsmarknad, aktivera den akademiska gemenskapen och stärka en kultur av kunskapsdelning.

Det största värdet uppstår när programmet inte bara bygger på goda avsikter utan har ett tydligt mål, förberedda mentorer, genomtänkt matching och bra standarder. Då blir mentorskap en varaktig del av en miljö som hjälper människor att forma sin framtid mer medvetet.